Lönebildningsdagen 2026: Sakliga löner ger jämställda löner

Stort tack till alla deltagare som bidrog med sin kunskap under dagen. Nedan har du nu möjlighet att se filmen och läsa artikeln från dagen.

Kapitelindelning 

Tidsangivelserna i kolumnen till vänster nedan visar var i filmen ovan en programpunkt börjar. Du kan också välja att klicka på namnet på programpunkten i högra kolumnen om du föredrar att se kapitlet i en egen film.

Sakliga löner ger jämställda löner. Det var huvudbudskapet på Lönebildningsdagen 2026 som Partsrådet genomförde i slutet av mars. Det var ett fullmatat program där sakkunniga lotsade deltagarna genom lönetransparensdirektivet, kollektivavtal och de lokala parternas roll. Allt varvat med historiska återblickar och statistik.  

Dagens moderator var Anders Stålsby som är styrgruppsordförande för Partsrådets arbetsområde Lönebildning samt statistikchef och förhandlare på Arbetsgivarverket. Han underströk att det är viktigt att alla parter deltar i lönekartläggningen och att arbetet görs gemensamt.  

– Lokala parter förväntas jobba mot samma mål, nämligen saklig lönesättning fri från alla former av diskriminering. Då säkerställer vi också att vi har jämställda löner, sa han. 

Historiska perspektiv på jämställda löner 

Samuel Engblom, stabschef och ställföreträdande diskrimineringsombudsman (DO), inledde dagens program med en historisk återblick. Han berättade om EU:s förbud mot lönediskriminering som är föregångare till det lönetransparensdirektiv som nu ska införas i medlemsländerna, även om Sveriges regering nyligen bestämde sig för att vänta. Samuel berättade om bakgrunden till direktivet, om den kritik som kommit mot det och om vad som händer nu.  

För att få fram underlag för löneskillnader mellan män och kvinnor i Sverige har regeringen gett flera myndigheter uppdrag att ta fram statistik. Medlingsinstitutet har analyserat löne- och inkomstskillnader mellan män och kvinnor. John Ekberg, statistikansvarig, berättade om resultaten och poängterade också vikten av att skilja mellan inkomst och lön. Arbetsgivarverkets uppdrag bestod av att analysera löneskillnader mellan män och kvinnor på det statliga området, vilket Simon Öman, analytiker, berättade om.

En viktig del i lönebildningen är stödet från de centrala kollektivavtalen. Men vad står det i dem när det gäller jämställda löner och löneutveckling, och hur kan de underlätta arbetet med jämställda löner? Det har Christian Kjellström, nationalekonom, och Sofie Malmkvist, jurist, på Medlingsinstitutet undersökt, och de gav nu sina slutsatser. 

Dialogen en viktig del av arbetet 

Representanter från Partsrådets styrgrupp berättade om de olika parternas roll i lönekartläggningsarbetet. De pratade också om sakliga löner och om den återkommande dialogen. Flera av dagens talare framhöll att det är nödvändigt att jobba partsgemensamt.  

– En väl fungerande dialog är en viktig del för att få lönesättningen att bli saklig, sa Anna Westling, förhandlare på Saco-S. 

Lokala parterna på Försäkringskassan  gav goda exempel på hur de arbetar året runt för att ha en bra dialog såväl mellan parterna som mellan chef och medarbetare. I en så stor organisation ger kontinuiteten trygghet i verksamheten och är ett bra exempel på hur man ska arbeta, tyckte Helen Thornberg, avtalsansvarig på Seko. Hon menade att Försäkringskassans arbetssätt tydligt visar att lönebildning är en ständig pågående process och att de bockar av alla moment som parterna behöver göra. 

– Det skapar också en legitimitet att de har det här täta samarbetet och att frågorna är på agendan året runt. Frågorna är inte bara med en kort stund under lönerevisionen, utan det finns ett årshjul, sa hon.

Jämför rätt saker 

Även klassificeringssystemet BESTA, som används för det statliga avtalsområdet, är en viktig del för att få jämställda löner, förklarade Omar Bellini, ledamot i Partsrådets styrgrupp och analytiker på Arbetsgivarverket. Klassningen av arbetsuppgifter är viktig eftersom lönestatistik, lönekartläggningar, analyser och jämförelser bygger på den.  

– Om den blir fel riskerar vi att få fel lönebilder och missvisande jämställdhetsanalyser. Och om man tar beslut på ett felaktigt material så får man också felaktiga beslut. En korrekt klassning är avgörande för att lönebildningen ska vara korrekt och för att se till att vi inte får osakliga löneskillnader, sa Omar. 

Som en hjälp i det arbetet har centrala parter tagit fram metodstödet BESTA-vägen som ska säkerställa att det inte uppstår några osakligheter i lönesättningen på grund av kön, förklarade Sanna Feldell från Partsrådets styrgrupp där hon representerar OFR/S,P,O: 

– Utgångspunkten är både de krav som diskrimineringslagen ställer och det ansvar som vilar på lokala parter utifrån de centrala löneavtalen. 

Arbetet fortsätter 

Lönebildningsdagen avslutades med att de centrala parternas förhandlingsledare gav sina reflektioner på dagens olika frågor. Där konstaterade Åsa Erba-Stenhammar, OFR/S,P,O, att allt från dagen hänger ihop. Arbetet för att nå jämlika löner började för länge sedan, och även om det har kommit en bit så kommer det att fortsätta.  

– Jämställda löner är jättesvårt, och det är ett stort arbete som tar tid. Vi är inte nöjda, men om vi inte hade haft avtalen, det lokala arbetet och vår lagstiftning så hade inte statistiken sett ut som den gör i dag. Därför behöver vi se till att vi blir ännu bättre, sa hon. 

Lönebildningsdagen 2026 hade över 900 deltagare, vilket är nytt rekord. Seminariet genomfördes digitalt och går också att titta på i efterhand i filmen ovan. 

Material - lönebildningsdagen 2026